Printer Friendly

Patientfocused care: an observational study of registered nurses' time for direct patient care/Patientnarmre vard: en observationsstudie av sjukskoterskans tid for patientnara vard.

Abstract

The aim: To conduct a follow up study to measure registered nurses 'time of direct patient care after implementation of patient focused care (PFC).

Background: PFC is an organizational model with the objective to increase both patient participation and health care effectiveness. After a reconstruction of wards to single bedrooms in a hospital south of Sweden. PFC was implemented to increase time for direct patient care in order to better meet patients' needs.

Method: Time measured observations were conducted. 20 registered nurses were observed in four different wards at a 525-bed hospital in south of Sweden after implementation of PFC.

Findings: In a workday of 8,5 hrs, registered nurses spend 6,8 hrs (79,8 %) with work related to patients. Time for direct care was 2 hrs (23,8 %) and time for indirect care was 4,8 hrs (56 %). Indirect care consists of categories such as documentation, report and medical round.

Conclusion: In comparison before implementation of PFC, time for patient related care increased by 10,8 %. However, time is spent mainly at patient indirect care activities. It is important to also focus on a change of culture in the organization to succeed with an implementation of PFC.

KEYWORDS: Patientfocused care, Patientrelated care, Patient participation, Working hours

INTRODUKTION

En god vard kannetecknas av helhetssyn och ett patientperspektiv. For att kunna utfora en sadan vard behover sjukskoterskan tid for att mota patienten och vara oppen for patientens perspektiv (1). Patientnarmre vard (PNV) som modell for ett forandringsarbete av den traditionella vardstrukturen kan bidra till att sjukskoterskan far mer tid att vara nara och mota patientens behov. Ur ett svenskt perspektiv saknas det kunskap om vilken inverkan en implementering av PNV har pa sjukskoterskans patientnara tid. Den har Studien avsag mata den tid som sjukskoterskan har till sitt forfogande for patientnara arbete och hur den fordelas efter implementering av PNV pa vardavdelning. Studien ar en uppfoljning av tidigare Studie (delstudie 1 (2)).

BAKGRUND

PNV etablerades som modell for forbattringsarbete och okad effektivitet redan for 50 ar sedan i USA. Utvecklingen av PNV har dock tvingats sta tillbaka for den traditionella varden som till sin natur varit mer teknik och sjukdomsorienterad (3). PNV baseras pa Total Quality Management (TQM) med bakgrund i industrin och som har varit ett koncept for ffamgang bland annat hos Toyota. TQM handlar om att alltid strava efter att forbattra verksamheten. Det innebar bl.a. att all personal ska bidra till den kontinuerliga utvecklingen av verksamheten och att kundens direkta och indirekta onskemal tillgodoses samt att ledare i Organisationen ar engagerade och narvarande (4). Forst under slutet av 80-talet implementerades PNV pa det forsta sjukhuset i USA (5).

Det saknas en vedertagen definition av PNV och vilka komponenter som ingar (6-9). Hur PNV implementeras ar beroende pa vilken typ av vardgivare som avser infora modellen. Vanligt ar att PNV infors som Organisationsmodell for att framja en narmre kontakt med patienten (5). Enligt Inde (10) bygger en implementering av PNV pa ett processinriktat forandringsarbete inom fern omraden: Narvarande ledarskap, valfungerande arbetsteam, en organisation i utveckling, innovativt arbetsklimat och en levande vardegrund. Mang (11) identifierar sex omraden som PNVs malsattning: Samlokalisering av patientgrupper med liknande behov, decentralisering av tjanster som patienten ar i behov av for att minska forflyttning i sjukhuset, okad kompetens hos personalen i vardteamet for att oka kontinuiteten och effektiviteten, multidisciplinara team som tillsammans moter patientens behov och ansvarar for patienten, okad patientdelaktighet och sjalvbestammande, planering och rationalisering av uppgifter for okad effektivitet.

Den traditionella organisatoriska Strukturen i varden bidrar till en vard som utgar fran professionens behov istallet for patientens. Patienten vardas vid olika instanser och avdelningar, vilket medfor att helhetsbilden kring patienten minskar eller heit uteblir (12). En implementering av PNV ar ett strategiskt beslut och innebar en forandringsprocess dar verksamheten heia tiden arbetar mot PNV For att leverera vard av hogre kvalitet till en lagre kostnad maste Organisationen omstruktureras (13). Varje Steg i verksamhetens forandringsarbete mot PNV ska fokusera pa okad patientnytta (14). Forutsattningen for en framgangsrik implementering av PNV innebar darmed en forandring av kulturen i verksamheten (12).

Internationellt sett har lag patienttillfredsstallelse varit en orsak till implementering av PNV. En okad patienttillfredsstallelse ar ett matt pa patientens upplevelse av vardkvalite (15). Tidigare studier visar att patienten foredrar vardmoten som baseras pa PNV (3). Skillnader i total patientupplevelse/patientnojdhet efter implementering av PNV har dock inte pavisats (16, 17). Sjukskoterskors upplevelse av att arbeta med PNV ar positiva och PNV okade tillfredstallelsen i arbetet (5, 16, 18). Halften av sjukskoterskoma upplevde att de hade mer tid for patientema efter implementering av PNV (5).

Motet med patienten och patientens berattelse ger indikationer for sjukskoterskan om patientens behov och upplevelse (19). Sjukskoterskan maste ha tid for att kunna bemota patientens svar och skapa en god vardrelation som framjar halsa. Patientens berattelse och en forstaelse for patientens situation ar essensen i sjukskoterskans arbete (1). Utvecklingen av den traditionella varden har dock medfort att en hog andel av sjukskoterskans tid utgors av administrativa arbetsuppgifter. En sjukskoterska agnar under sitt arbetspass i genomsnitt 35 % av tiden for dokumentation och administration (12, 20). Pa ett mellanstort sjukhus i sodra Sverige genomfordes en Studie pa fyra vardavdelningar, dar data samlades in om sjukskoterskans patientnara tid innan implementering av PNV (delstudie 1 (2)). Av den totala arbetstiden (8,5tim/dag) utgjorde patientbundet arbete i genomsnitt 5,87 tim/dag (Tabell 1, delstudie 1 (2)).

Ledordet for PNV ar att all vard ska ske med patienten i fokus, vilket i sin tur kan bidra till att patienten upplever en okad delaktighet i sin vard. Syftet med PNV ar att skapa forutsattningar for sjukskoterskan att fa mer tid hos patienten. Tidigare studier ar inte samstammiga om PNVs effekter och ar delvis baserade pa annan organisering av sjukvarden an den svenska. Det ar darfor av intresse att studera hur mycket tid som sjukskoterskan har till sitt forfogande for patientnara arbete efter implementering av PNV enligt svenska forhallanden.

SYFTE

Syftet ar att undersoka hur sjukskoterskan disponerar sin tid i det patientnara arbetet efter implementering av PNV

METOD

Design

Studien utgar ifran en icke experimentell kvantitativ deskriptiv design, dar materialet analyserais med beskrivande och jamforande Statistik. Genom observationer registrerades tid for sjukskoterskans olika arbetsmoment under ett arbetspass. En beskrivande undersokningsmetod anvandes eftersom intentionen var att observera, beskriva och dokumentera, d.v.s. skildra karaktaristika av personer, situationer och frekvenser av dessa (21).

Organisation

Studien genomfordes pa ett mellanstort sjukhus i sodra Sverige dar fyra vardavdelningar hade flyttat in i nya lokaler och PNV implementerats. Avdelningarna bestod av tre moduler med enkelrum i syfte att oka integriteten samt bidra till okad patientdelaktighet. I varje modul vardades sju patienter av ett tvarprofessionellt team. Traditionell sjukskoterskeexpedition hade ersatts av mindre arbetsstationer i varje modul och ett rum for rond med storbildsskarm. Lakaren kom till modulen och rond genomfordes enbart med patientema i modulen. Syftet var att skapa tidsvinster for sjukskoterskan samt att hon/han heia tiden var narvarande i modulen. En reception farms lokaliserad centrait pa avdelningen som hanterade telefonsamtal, administrativa uppgifter och darmed avlastade respektive modul. Lakemedel bestalldes centrait pa sjukhuset nar patienten blev inlagd och levererades dosdispenserade, vilket medforde att sjukskoterskan inte behovde dela lakemedel som tidigare. Tanken var aven att mottagningar tillhorande respektive specialitet skulle samlokaliseras inne pa avdelningen dar personalen bemannade bade avdelning och mottagning for att oka kontinuiteten i varden for patienten. Malsattningen med sjukhusets implementering av PNV var att oka vardkvaliten och patientsakerheten, minska upplevelsen av stress hos vardpersonalen samt oka fokus pa teamarbete.

Urval

20 sjukskoterskor inbjods till att delta i Studien. Inklusionskriterier var att avdelningen flyttat till nya lokaler och i och med det infort PNV samt att utbildade sjukskoterskor med minst ett ars erfarenhet av avdelningsarbetet pa den bestamda avdelningen skulle delta. Deltagarna valdes ut av respektive avdelnings enhetschef p.g.a. strukturella och verksamhetsmassiga skal.

Datainsamling och genomforande

Studien beviljades av omvardnadschefen pa sjukhuset och ingick i ett storre projekt tillsammans med delstudie 1 (2). Informationsbrev om Studien till berorda sjukskoterskor och chefer delgavs personligen vid projektets start. De sjukskoterskor som var aktuella att delta i Studien blev informerade om dess syfte av respektive enhetschef pa avdelningen och av observatorerna nar Studien inleddes. Totalt observerades 20 sjukskoterskor, 16 kvinnor och fyra man. En sjukskoterska observerades per dag och totalt fern sjukskoterskor observerades per avdelning. En sjukskoterska observerades tva ganger, beroende pa att den sjukskoterska som skulle delta i Studien den aktuella dagen hade rollen som koordinator vilket innebar ett arbete utan patientkontakt. En sjukskoterska avbojde att delta varvid en annan sjukskoterska frivilligt erbjod sig att bli observerad. Observationerna pagick under sex veckor i augusti och September 2011. Sjukskoterskans arbetspass omfattade i genomsnitt 8,5 timmar. For att sakerstalla validitet har fiera avdelningar jamforts. Jamforelsema har varit samtida och observationer har genomforts pa de avdelningar som observerades i delstudie 1. Antalet observatorer har varit tva for att minimera systematiska fei vid datainsamlingen och for att minska paverkansfaktorerna (21). Infor Studien skapades ett nytt instrument for att pa ett strukturerat och tillforlitligt satt notera observerad tid. Instrumentet utformades efter VIPS-modellen (22) och utgick fran samma kategorier som i delstudie 1 (2). Instrumentet indelades i tre overgripande grupper: patientbundet arbete pa patientrum, patientbundet arbete utanfor patientrum samt icke patientbundet arbete. Genom kontinuerliga observationer av sjukskoterskans arbete registrerades tid for vaije aktivitet. Varje enskild aktivitet avrundades till heia minuter. Instrumentet testades inledningsvis av observatorema pa avdelningar oberoende av varandra och avstamning gjordes avseende hur kategoriema hade tolkats. Enighet fanns kring 34 kategorier och for fyra kategorier fanns en oenighet, vilket gav en reliabilitetskoefficient pa 0,89 (34/34+4). Enligt Polit och Beck (21) anses det vara acceptabelt. Innehallsvaliditeten av ett instrument ar baserat pa omdome nar det skapas. I den har Studien baserades instrumentet pa tidigare studier om sjukskoterskan arbetsuppgifter (22) och forfattamas tidigare erfarenheter om hur sjukskoterskans arbete bedrivs pa vardavdelning. Innehallsvaliditet anses darmed vara nadd.

Dataanalys

Data har analyserats med hjalp av deskriptiv och jamforande Statistik (21). Ett frekvenshistogram visar antalet frekvenser per kategori, d.v.s. antalet observerade minuter for ett specifikt arbetsmoment under sjukskoterskans arbetspass. Medelvarden har beraknats genom summan av antalet minuter pa de fyra avdelningarna tillsammans, bade overgripande och kategorivis. En ANOVA (Analysis of variance) genomfordes for att statistiskt sakerstalla om det finns skillnader i sjukskoterskans tid mellan avdelningarna. Om indikation for signifikans forelag anvandes Tukeys' FISD (Honestly Significant Difference) test for signifikans (23). Vid alfa= 0,05 sakerstalls signifikans pa fvarden over 3,239 (24).

Etiska overvaganden

De sjukskoterskor vars arbete har observerais blev informerade om studiens syfte av respektive enhetschef och av observatorerna nar Studien inleddes. Sjukskoterskorna deltog frivilligt och kunde narhelst de onskade avbryta deltagandet. All data har behandlats konfidentiellt och det framgar inte vem som observerats eller vilken avdelning. Observatorema har foljt sjukskoterskan i sitt arbete, vilket inneburit observation inne pa patientrum. Observatoren har informerai patienten om studiens syfte och fragat om tillatelse att observera. I vissa fall har det inte varit lampligt med hansyn till att bevara patientens integritet. Vid dessa situationer fordes en dialog med sjukskoterskan i efterhand om vilka moment som genomfordes under den uppmatta tiden.

RESULTAT

Fordelning av sjukskoterskans patientbundna arbetstid

Efter implementering av PNV visar medelvardet for de fyra vardavdelningarna tillsammans att sjukskoterskan arbetade med patientbundet arbete 6,8 (SD= 0,44) tim/dag. Andelen patientbundet arbete under ett arbetspass var 79,8 % av den totala arbetstiden. Patientbundet arbete innefattar allt arbete som sjukskoterskan utfor bade utanfor och pa patientrum som kan knytas till en specifik patient. Medelvardet for arbete som inte var patientbundet uppgick till 1,7 (SD= 0,84) tim/dag, vilket utgor en andel pa 20,2 % av den totala arbetstiden. I arbetet som inte var patientbundet ingick tid for rast, mote, planering av schema och annat avdelningsarbete (Tabell 2.).

Tid som uppmattes som patientbunden tid utanfor patientrum uppgick till 4,75 (SD = 0,36) tim/dag och utgor 56 % av den totala arbetstiden samt 70,2 % av den patientbundna tiden. Exempel pa arbetsuppgifter utanfor patientrum ar rond, rapport, dokumentation och arbete av administrativ karaktar. Medelvardet for sjukskoterskans patientnara arbete inne pa patientrum uppgick till 2 (SD= 0,19) tim/dag och utgor 23,8 % av den totala arbetstiden. Tiden innefattade framst omvardnadshandlingar sasom behandling, provtagning, undersokningar men aven handlingar dar kommunikation med patienten var centrait som trost, stod, information och undervisning. Av den patient-bundna tiden var andelen tid inne pa patientrum 29,8 % (Tabell 3.).

Fordelning av sjukskoterskans patientbundna tid kategorivis

Resultatet per kategori visar att Samordning och Lakemedelshantering upptog en stor del av sjukskoterskans arbetstid (Tabell 4.).

Sjukskoterskan utforde aktiviteter av samordnande karaktar i genomsnitt 4 (SD = 0.96) tim/dag. Medelvardet for Samordning utanfor patientrum uppgick till 3,74 (SD= 0,79) tim/dag och utgjordes av rond, rapport, dokumentation, joumallasning samt administrativt arbete. Medelvardet for Samordning pa patientrum uppgick till 0,26 (SD= 0,31) tim/dag och utgjordes framst av lakarrond. De mest tidskravande aktiviteterna i kategorin Samordning var administration och rapport. Medelvardet for aktiviteten administration var 1,2 (SD= 0,43) tim/dag och rapport 1 (SD= 0,15) tim/dag. Rapport definierades som bade las och muntlig rapport och tog plats utanfor patientrum. Administration och rapport utgjorde tillsammans 26,1 % av den totala arbetstiden och 32,7 % av den patientbundna tiden. Aven dokumentation utgjorde en stor del av tiden i kategorin Samordning. Medelvardet for dokumentation uppgick till 0,84 (SD= 0,43) tim/dag och en andel pa 9,9 % av den totala arbetstiden samt 12,4 % av den patientbundna tiden.

I kategorin Lakemedelshantering ingick iordningstallande av lakemedel som i stort sett alltid tog plats utanfor patientrum. Andra aktiviteter som registrerades i kategorin var administrering och overlamning av lakemedel i huvudsak inne pa patientrum. Medelvardet av den totala tiden for Lakemedelshantering uppgick till 1,15 (SD= 0,51) tim/dag och bestod i 0,75 (SD= 0,37) tim/dag utanfor patientrum och 0,4 (SD= 0,22) tim/dag inne pa patientrum. Av sjukskoterskans totala tid under arbetspasset utgjorde Lakemedelshantering 13 % och av den patientbundna tiden var andelen 16,3 %.

Kategorin Speciell omvardnad utgjorde en mindre del av sjukskoterskans patientbundna tid jamfort med Samordning. I kategorin ingick aktiviteter som provtagningar, undersokningar. anlaggning av perifera infarter samt pre- postoperativa atgarder. Medelvardet uppgick till 0,42 (SD= 0,35) tim/dag. Av den tiden var 0,08 (SD= 0,08) tim/dag utanfor patientrum och 0,34 (SD= 0,28) tim/dag pa patientrum. Speciell omvardnad utgjorde 4,9 % av sjukskoterskans totala arbetstid och 6,2 % av den patientbundna tiden. Speciell omvardnad utanfor patientrum utgjordes framst av aktiviteter som bestod i att forbereda material infor undersokningar eher analysering av prover efter provtagning.

De kategorier som var av betydelse for sjukskoterskans kommunikation med patienten utgjordes av Stod, Information/Undervisning och Medverkan. Aktiviteter som ingick i dessa kategorier var kontakt med narstaende, trost och stod, information, undervisning, kommunikation och telefonradgivning. Medelvardet for kategorierna var tillsammans 0,64 (SD = 0,26) tim/dag. Av den tiden tog moten med patient eher anhoriga plats utanfor patientrum under 0,08 (SD = 0,08) tim/dag och 0,56 (SD= 0,25) tim/dag utgjordes av moten inne pa patientrum. Andel av den totala arbetstiden var 7,6 % och av den patientbundna tiden var andelen 9,5 %.

Variansanalys mellan avdelningar

Vid jamforelser mellan avdelningarna avseende den totala tiden som utgjordes av patientbunden tid och icke patientbunden tid kunde inte en signifikant differens pavisas (F= 1,45, p= 0,26). For tid som utgjordes av patientbunden tid irme pa patientrum (F= 0,65, p= 0,59) respektive patientbunden tid utanfor patientrum (F= 1,28, p= 0,31) kunde inte en statistiskt sakerstalld differens pavisas mellan avdelningarna.

DISKUSSION

Resultatet av denna Studie visar att efter implementering av PNV utgjordes sjukskoterskans arbetsdag av 79,8 % patientbunden tid. Patientkontakt irme pa patientrum utgjorde 23,8 %, vilket innebar att den patientbundna tiden till storsta dei bestar av arbete utanfor patientrum utan direktkontakt med patienten. Samordning och Lakemedelshantering stod for den storsta andelen med 46,9 % respektive 13 % av sjukskoterskans totala arbetstid. De kategorier som kunde relateras till en direktkontakt med patienten, sasom Speciell omvardnad samt Stod, information och medverkan utgjorde 4,9 % respektive 7,6 % av sjukskoterskans totala arbetstid.

Att sjukskoterskan tillbringar liten del av sin tid inne pa patientrummet, i jamforelse med den patientbundna tiden utanfor, kan bero pa att tiden ar styrd av atgarder, dar de uppgifter som utfors inne pa patientrummet forst maste ha initierats av en atgard. Det ger minskade mojligheter for sjukskoterskan att lara kanna patienten och identifiera dennes behov som kanske inte alltid uttrycks eller kan uttryckas med ord. Genom att basera sitt arbete pa givna rutiner kan sjukskoterskan skapa ett skydd for att undga svara situationer samt for att mota patienters lidande (25). Rutinen i sig ar en aktivitet som maste utforas och det finns motiv for att utfora den men att vara styrd av rutiner kan bidra till att patienten inte blir sedd (1), vilket minskar forutsattningarna for patientens delaktighet i sin vard. Risken for att patienten inte blir sedd kan oka i samband med inforande av enkelrum dar patienten blir mer isolerad an tidigare.

I jamforelse med delstudie 1, dvs. innan PNV implementerades pa vardavdelningarna, okade sjukskoterskans totala tid for arbete relaterat till patient med i genomsnitt 10,8 %, fran 69 % till 79,8 % (2). Den tid som utgjordes av patientbundet arbete inne pa patientrum var relativt oforandrad med en genomsnittlig okning pa 0,5 % fran 23,3 % till 23,8 %. Andel tid inne pa patientrum i denna Studie ar lag i forhallande till tidigare studier (26-28) om sjukskoterskans arbetstid, vilka visar pa att andelen for patientnara vard utgors av 30-38%. Resultatet talar for att sjukskoterskan efter implementering av PNV har fatt mer tid till forfogande for att utfora patientnara arbete. Dock indikerar den har Studien att den vunna tiden spenderas pa patientbundet arbete utanfor patientrum. Att sjukskoterskan utfor patientbundna arbetsuppgifter utanfor patientrum i sa stor utstrackning kan bero pa sjukskoterskans centrala roll i det multidisciplinara teamet (26) med ansvar for helhetsbilden runt patienten.

Det innefattar bl.a. samverkan med lakare, sjukgymnast och arbetsterapeut. Sjukskoterskan ansvarar aven for kontakt med externa enheter sasom hemsjukvard eller sarskilt boende for att informera om patientens behov efter vardvistelsen pa avdelningen. Det ar aktiviteter som tar tid i ansprak for sjukskoterskan och som sker utover det direkta patientnara arbetet, vilket aven kan ske pa bekostnad av det patientnara arbetet. Om arbetsuppgifter relaterade till patientbundet arbete utanfor patientrum prioriteras kan det medfora en minskad mojlighet for patienten att uppleva delaktighet i sin vardsituation. Mindre tid for sjukskoterskan att etablera en vardrelation med patienten kan ocksa medfora att varden decimeras till enhart utforande av specifika vardhandlingar (1).

Vid en mer detaljerad jamforelse av de kategorier som utgjordes av patientrelaterad tid var Samordning den kategori som upptog den storsta andelen tid. Samordning innefattade aktiviteter som huvudsakligen tog plats utanfor patientrum. Av sjukskoterskans totala arbetstid utgjorde Samordning en andel pa 46,9 %. I delstudie 1 utgjorde Samordning 32,4 % av den totala arbetstiden (2). Efter implementering av PNV okade tiden med 14,5 %. Vinsten i tid som en implementering av PNV medfor, hamnar till stor del i den kategori som innefattar administration, dokumentation, rond och rapport. Det finns saledes en potential att omfordela tiden till patientnara tid for att darigenom oka patientens delaktighet. Okad delaktighet kan nas genom att mer tydligt arbeta med ett patientperspektiv dar vardande aktiviteter utgar ifran patientens berattelse (1) samt att integrera aktiviteter av samordnande karaktar med patienten i storre utstrackning.

Den andra kategorin som upptog den storsta delen av sjukskoterskans patientbundna tid var Lakemedelshantering som utgjorde 13 % av den totala arbetstiden. En stor del av sjukskoterskans uppdrag i varden innefattar hantering och administrering av ordinerade lakemedel pa ett patientsakert satt. For att bidra till okad patientsakerhet kan administrering av lakemedel ske inne pa patientrum och pa det sattet bidra till att patienten blir mer delaktig. Efter implementering av PNV infordes ett system med dispenserade lakemedel som expedierades till avdelningen, vilket i sig kan bidra till okad patientsakerhet samt leda till minskad tid vid iordningsstallande av lakemedel. I jamforelse med delstudie 1 minskade tiden for lakemedelshantering efter implementering av PNV med 3,2 % fran 16,2 % (2) till 13 % av den totala arbetstiden.

Kategorin Speciell omvardnad utgjorde 4,9 % av sjukskoterskans totala arbetstid. En av faktorema for att framgangsrikt implementera PNV ar att oka kompetensen hos vardpersonalen. Genom kompetenshojning skapas forutsattningar for dem att utfora fiera specifika atgarder och oka kontinuiteten genom att fora "den vardande verksamheten" till patienten istallet for tvartom (10, 29). I jamforelse med delstudie 1 minskade tiden for Speciell omvardnad med 2,7 % fran 7,6 % (2) till 4,9 %. Det kan bero pa en generell minskad andel av speciella atgarder under observationsperioden men det kan ocksa vara ett led i okad effektivitet da fiera prover kunde analyseras direkt av sjukskoterskan pa respektive expedition.

I kategorin som utgjordes av Stod, Information/Undervisning och Medverkan var andelen av sjukskoterskans totala arbetstid 7,6 %. Kategorin bestod av aktiviteter dar kommunikation var den barande enheten i motet med patienten. Kommunikation med patienten forekom aven i samband med att andra aktiviteter utfordes inne pa patientrum men begransades ofta av utforande av direkta praktiska vardatgarder. Den vunna tiden som sjukskoterskan far genom en implementering av PNV kan anvandas for att skapa moten med patienten. Moten som okar forutsattningarna for att etablera en god vardrelation och kommunikation mellan sjukskoterska och patient. Totalt sett ar tiden for kommunikation inom den patientbundna tiden, aven efter implementering av PNV, begransad men okade med 1,3 % i jamforelse med delstudie 1, fran 6,3 % (2) till 7,6 %. Om sjukskoterskan har mindre tid till att etablera en vardrelation med patienten kan det medfora att varden decimeras till enbart utforande av specifika vardhandlingar, vilket kan paverka patientens valbefinnande. Implementering av PNV pa ett framgangsrikt satt, innebar en okad tillfredsstallelse och delaktighet for patienten (14). Det handlar saledes inte enbart om att nya lokaler och fysiska positioner flyttas narmare patienten. PNV ar en process, ett forandringsarbete som inbegriper alia individer i verksamheten (14). Den kultur som finns pa avdelningen och ett ledarskap som utgar fran ett patientperspektiv samt ett satt att formulera framtidens mal med patienten i fokus spelar en vasentlig roll for implementeringen av PNV (12). En malsattning med PNV ar en okad effektivitet med befintliga resurser, vilket kan uppfattas som att farre personer ska gora mer. Gemensamma mal kan oka forutsattningarna for en samstammighet i verksamheten avseende betydelsen av att omfordela mer tid till patienten och gora denne mer delaktig.

Metoddiskussion

Den har Studien har en icke experimentell kvantitativ ansats och resultatet har presenterais med beskrivande Statistik. Nar studier genomfors fore en forandring och efter, okar studiens varde om det finns mer an tva grupper som undersoks for att minimera faktorer som baseras pa slumpen (21). Antalet avdelningar i Studien bidrog till att ge ett sa till-forlitligt resultat som mojligt, men nar observationer genomfors ger det enbart en ogonblicksbild av verksamheten. Det finns en risk for att vardtyngden och belaggning av platser inte ar densamma vid olika tidpunkter. Det skulle darmed kunna paverka resultatet i endera riktning. Darfor ar det mindre relevant med exakt tidtagning pa sekundniva, da manga faktorer avgor, beroende pa vilken typ av aktivitet som forekommer och vem som utfor dem. Syftet med registrering av aktiviteter har saledes inte varit att tidsatta och optimera floden for enstaka arbetsmoment. Ytterligare paverkansfaktorer som kan uppsta vid kontinuerliga observationer ar att den observerade har kannedom om vad som ska observeras och pa sa satt agerar pa ett satt som i sin tur kan paverka resultatet. Det ar ett hot mot extern validitet (21). For att minimera denna faktor, informerade observatorema sjukskoterskoma om studiens syfte men redovisade inte i detalj insamlingen av data eller hur lang tid ett visst arbetsmoment tog att utfora. Pa grund av upphovsrattsliga skal var det inte mojligt att fa tillgang till det instrument som anvants vid delstudie 1. Det ar en fordel och tillforlitligheten okar om samma instrument kan anvandas (21). Tillforlitligheten i jamforelsen mellan studiema kan anda anses sakerstalld da bada instrumenten utgatt ifran VIPS-modellen (22). Instrumentet har validitets och reliabilitetstestats fore start av observationema. Rravet pa ett instrument, som underlag for dokumentation av observationer, ar tydliga definitioner av kategorier for vilka aktiviteter som avses observeras. Det ar av vikt att inledande traning av instrumentet genomfors och darigenom sakerstalla korrekt identifiering av kategorier for att oka reliabiliteten (21), vilket anses vara uppfyllt.

SLUTSATS

Den vunna tiden med PNV anvands inte i motet med patienten inne pa patientrum utan forlaggs i huvudsak till patientbundet arbete utanfor patientrum. Att implementera PNV kraver mer an att utforma lokaler pa ett bestamt satt. Alla som arbetar i verksamheten bor ha malsattningen att planera och utfora sitt arbete hos patienten. For att sjukskoterskan ska vinna verklig tid med patienten irme pa patientrummet och fa till stand ett mote, som kan lagga grunden for en god vardrelation med okad kommunikation med patienten, behovs det stod fran ledningen och gemensamma mal. Ledarna i verksamheten bor arbeta for att mojliggora ett oppet klimat dar ideer kan bli verklighet och verka for att kultur och varderingar i verksamheten utvecklas mot en okad teamkansla mellan alla professioner bortom hierarkier och traditioner. Patienten befinner sig langst ned i den hierarkiska pyramiden som praglar traditionell sjukvard. Utmaningen ligger i att vanda pa Pyramiden och satta patienten overst, forst da kan patientens behov identifieras och tillgodoses.

Carl Magnusson, RN, BScN, Margaretha Ekebergh, RN, Professor, Goran Jutengren, PhD in Psychology, Susanne Knutsson, RN, BSc in Nursing and Intensive Care, PhD

Tackord

Tack till Alex Johansson for hjalp med observationer. Aven stort tack till de sjukskoterskor som lat sig observeras i sitt arbete och darmed gjorde denna Studie mojlig.

Godkjent for publisering 25.02.14.

1 Carl Magnusson, RN, BScN, 2 Margaretha Ekebergh RN, Professor,

2 Goran Jutengren, PhD in Psychology, 2 Susanne Knutsson, RN, BSc in Nursing and Intensive Care, PhD

1 Ambulans- och Prehospital Akutsjukvard, Gullbergs Strandgata 36 C, SE-411 04 Goteborg

2 Hogskolan i Boras, Institutionen for vardvetenskap, SE--501 90 Boras

Korrespondens till: Carl Magnusson. Telefon: +46 708 868620, carl, magnusson@vgregion.se

REFERENSER

(1.) Ekebergh M. Att lara sig varda med hjalp av handledning: Lund: Studentlitteratur; 2009.

(2.) Carlsson W, Oscarsson I. Traffsaker vard ur patientens perspektiv med PNV. Sodra Sveriges Sjukskoterskehem: Sodra Sveriges Sjukskoterskehem, 2010.

(3.) Irwin RS, Richardson ND. Patient-focused care: using the right tools. Chest. 2006; 130(1 Suppl):73S-82S.

(4.) Ho KMS. TQM and organizational change. International Journal of Organizational Analysis. 1999;7(2): 169.

(5.) Kjornsberg A, Karlsson L, Babra A, Wadensten B. Registered Nurses' Opinions about Patient Focused Care. Australian Journal of Advanced Nursing, The. 2010;28(1):35-44.

(6.) Pitt C. Quality health care: identifying and meeting customer needs. International journal of health care quality assurance. 1993;6(6):25.

(7.) Moffitt GK, Daly PB, Tracey L, Galloway M, Tinstman TC. Patient-focused care: Key principles to restructuring. Hospital & Health Services Administration. 1993;38(4):509.

(8.) Hurst K. The managerial and clinical implications of patient-focused care. Journal of management in medicine. 1996; 10(3):59-77.

(9.) Clouten K, Weber R. Patient-focused care ... playing to win. Nursing Management. 1994;25(2):34.

(10.) Inde M. Annu narmre. For en god och saker patientnarmre vard. Karlstad: Landstinget Varmland; 2011.

(11.) Mang AL. Implementation strategies of patient-focused care. Hospital & health services administration. 1995;40(3):426.

(12.) Nicholson J. Patient-focused care and its role in hospital process re-engineering. International Journal of Health Care Quality Assurance. 1995;8(7):23-6.

(13.) Myers SM. Patient-focused care: what managers should know. Nursing economic. 1998; 16(4): 180.

(14.) Jirsch D. Patient-Focused Care: The Systemic Implications of Change. Healthcare Management Forum. 1993;6(4):27-32.

(15.) Walker JK. Patient Satisfaction: The Past Directs the Way to the Future. The Journal of Perinatal & Neonatal Nursing. 2006;20(1):88-90.

(16.) Reisdorfer JT. Building a Patient-Focused Care Unit. Nursing Management (Springhouse). 1996;27(10):38-45.

(17.) Seago JA. Evaluation of a Hospital Work Redesign: Patient-Focused Care. JONA: The Journal of Nursing Administration. 1999;29(11):31-8.

(18.) O'Dea CS. Patient-focused care: A descriptive study of RN satisfaction: ProQuest, UMI Dissertations Publishing; 1998.

(19.) Wiklund Gustin L. Vardvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur; 2003.

(20.) Hendrich A, Chow MP, Skierczynski BA, Lu Z. A 36-hospital time and motion study: how do medical-surgical nurses spend their time? The Permanente journal. 2008; 12(3):25.

(21.) Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2012.

(22.) Ehnfors M, Ehrenberg A, Thorell-Ekstrand I. VIPS-boken: om en forskningsbaserad modell for dokumentation av omvardnad i patientjoumalen. Stockholm: Vardforb. SHSTF; 1998.

(23.) Lowry R. Analysis of Variance 2008 [cited 2012], Available from: http://faculty.vassar.edu/lowry/VassarS tats.html.

(24.) Korner S, Wahlgren L. Statistisk dataanalys. Lund: Student-litteratur; 2006.

(25.) Rytterstrom P, Unosson M, Arman M. The significance of routines in nursing practice. Journal of Clinical Nursing. 2011;20(23 24):3513-22.

(26.) Jinks AM, Hope P. What do nurses do? An observational survey of the activities of nurses on acute surgical and rehabilitation wards. Journal of Nursing Management. 2000;8(5):273-9.

(27.) Williams H, Harris R, Tumer-Stokes L. Work sampling: a quantitative analysis of nursing activity in a neuro-rehabilitation setting. Journal of Advanced Nursing. 2009;65(10):2097.

(28.) Myny D, Van Goubergen D, Limere y Gobert M, Verhaeghe S, Defloor T. Determination of standard times of nursing activities based on a Nursing Minimum Dataset. Journal of advanced nursing. 2010;66(1):92-102.

(29.) Lathrop JP, Seufert GE, MacDonald RJ, Martin SB. The Patient-Focused Hospital: a patient care concept. Journal of the Society for Health Systems. 1991 ;3(2):33-50.
Tabell 1. Fordelning av sjukskoterskans arbetstid innan
implementering av PNV

Fordelning total tid av
sjukskoterskans arbetspass

                                Timmar per dag

Patientbunden tid *                  5,87
Ej patientbunden tid                 2,63
Total tid per dag                    8,5

Fordelning av sjukskoterskans
patientbundna tid

                                                 % av patientbunden
                                Timmar per dag           tid

Tid inne pa patientrum                2                 33,8
Tid utanfor patientrum               3,87               66,2
Total patientbunden tid              5,87                100

Fordelning av sjukskoterskans
patientbundna tid kategorivis

                                                 % av patientbunden
                                Timmar per dag           tid

Samordning                           2,75               46,9
Lakemedelshantering                  1,38               23,6
Speciell omvardnad                   0,65               11,1
Stod, Information/                   0,53                9,1
  Undervisning
  och Medverkan

Fordelning total tid av
sjukskoterskans arbetspass

                                   % av total tid

Patientbunden tid *                      69
Ej patientbunden tid                     31
Total tid per dag                        100

Fordelning av sjukskoterskans
patientbundna tid

                                   % av total tid

Tid inne pa patientrum                  23,3
Tid utanfor patientrum                  45,7
Total patientbunden tid                  69

Fordelning av sjukskoterskans
patientbundna tid kategorivis

                                   % av total tid

Samordning                              32,4
Lakemedelshantering                     16,2
Speciell omvardnad                       7,6
Stod, Information/                       6,3
  Undervisning
  och Medverkan

* Patientbundet arbete innefattar all typ av arbete som kan relateras
till en specifik patient.

Tabell 2. Fordelning av total tid av sjukskoterskans arbetspass for
alla avdelningar

                        Timmar per dag   % av heia arbetsdagen

Patientbunden tid            6,8                 79,8
Ej patientbunden tid         1,7                 20,2
Total tid per dag            8,5                  100

Tabell 3. Fordelning av sjukskoterskans patientbundna tid, antal
timmar per dag

                          Timmar per dag   % av patientbunden tid

Pa patientrum                   2                   29,8
Utanfor patientrum             4,8                  70,2
Total patientbunden tid        6,8                  100

                          % av heia arbetsdagen

Pa patientrum                     23,8
Utanfor patientrum                56,0
Total patientbunden tid           79,8

Tabell 4. Fordelning av sjukskoterskans patientbundna tid
kategorivis, antal timmar per dag

                              medelvarde (% av         medelvarde
Kategorier                   patientbunden tid)   inne pa rammet (%) *

Samordning                        4 (58,8)              0,25 (6)
Lakemedelshantering              1,15(16,3)             0,4 (35)
Speciell omvardnad               0,42 (6,2)            0,34 (81)
Stod, Information/               0,64 (9,5)           0,56 (87,5)
Undervisning och Medverkan

                                  medelvarde          % av heia
Kategorier                   utanfor rummet(%) *     arbetsdagen

Samordning                         3,75 (94)            46,9
Lakemedelshantering                0,75 (65)             13
Speciell omvardnad                 0,08 (19)             4,9
Stod, Information/                0,08(12,5)             7,6
Undervisning och Medverkan

* % av den aktuella kategorin
COPYRIGHT 2014 Northern Nurses Federation
No portion of this article can be reproduced without the express written permission from the copyright holder.
Copyright 2014 Gale, Cengage Learning. All rights reserved.

Article Details
Printer friendly Cite/link Email Feedback
Title Annotation:Nursing Science/Sykepleievitenskap/Omvardnadsforskning
Author:Magnusson, Carl; Ekebergh, Margaretha; Jutengren, Goran; Knutsson, Susanne
Publication:Nordic Journal of Nursing Research
Article Type:Report
Date:Dec 22, 2014
Words:5295
Previous Article:Launching the Nordic Journal of Nursing Research (NJNR).
Next Article:Education- and counselling group intervention for women treated for gynecological cancer. Is it helpful to rehabilitation?/Undervisning og veiledning...
Topics:

Terms of use | Privacy policy | Copyright © 2018 Farlex, Inc. | Feedback | For webmasters