Printer Friendly

Education and its support for nurse's interventions in smoking cessation/Utbildning som stod for sjukskoterskans omvardnadsinterventioner i rokavvanjning.

ABSTRACT

Background: Studies have shown that a need for education exists among nurses in regards to interventions for smoking cessation.

But knowledge is lacking about what kind of support education might give nurses in their interventions for smoking cessation.

Aim: The aim of this study was to describe nurse's education in regards to smoking cessation and in what way the curriculum supports nursing interventions in smoking cessation. Method: The study was conducted as a research-study where thirteen scientific articles were analyzed with deductive content analysis with Fawcetts metaconcepts for nursing.

Result: The analysis resulted in four themes depicting the support education can give the nurse when using interventions for smoking cessation; Education supporting one's roles and beliefs, Education supporting for development of helping relations, Education supporting encouragement and treatment and Education supporting ability and self-esteem in nursing interventions.

Conclusion: Education can support the nurse for performing interventions in smoking cessation in finding knowledge about one's own role and beliefs; in how the nurse can motivate and treat patients, in creating supporting relations for the patients and supporting the nurse's own ability and self-esteem in nursing interventions.

KEY WORDS: Education, Support, Nursing interventions, Smoking cessation.

Bakgrund

Studier som undersold varfor sjukskoterskor roker och hur det paverkar deras omvardnad i rokavvanjning har gjorts vid olika tillfallen. Orsaker kan vara stress, tristess, forbattra koncentrationsformagan, beroende och noje (4, 21, 27), men aven sociala skal, grupptryck och frustration over arbetssituationen (28). I en australiensisk studie som kartlade forekomst av rokning bland sjukskoterskor, framkom att rokning var vanligast inom psykiatrin och akutsjukvarden men sallsynt inom neonatal-, pediatrik--och cancervarden (2). I en studie som genomfordes i Grekland aterfanns daremot majoriteten av rokama pa intensiwardsavdelningama (4). Att sjukskoterskor som roker ar mindre benagna att formedla rad i rokavvanjning har redovisats (21, 27). Det har aven framkommit att sjukskoterskor ofra fragar om rokvanor, men inte gar vidare med interventioner i rokavvanjning (16, 24, 32). I en internationell studie (16) som genomfordes i sex lander under aren 2004-2005 uppgav endast 23 procent av deltagarna att rokavvanjning horde till sjukskoterskans roll. En undersdkning som gjordes i Serbien (22) visade att forekomsten av rokning bland sjukskoterskorna var vanlig. Majoriteten ansag att det var fei att roka infor patienter, men flera hade anda gjort det. Endast 15 procent svarade att de regelbundet gav radgivning rdrande rokavvanjning och 16 procent att de fatt utbildning till detta. Vidare svarade 23 procent att de kande sig val forberedda i att ge rad och stod i rokavvanjning. Att sjukskoterskor inte kanner sig val forberedda i rokavvanjning genom utbildning har andra studier visat (24, 32). I den tidigare namnda internationella studien (16) ansag forskama att sjukskoterskornas ovilja inte kunde forklaras med egen rokning, da endast 4,5 procent av deltagarna rokte, utan pa bristande utbildning.

Syfte

Studiens syfte var att belysa sjukskoterskans utbildning i rokavvanjning och pa vilket satt utbildningen stddjer sjukskoterskans omvardnadsinterventioner inom rokavvanjning.

Begreppsbeskrivning

Post och Gilljams (23) definition for rokavvanjning som innebar att pa basta satt i omvardnaden ge stod at patienten att sluta roka har anvants i derma studie. Definitionen ar ur svenskt perspektiv, men fick aven galla for det internationella perspektivet. En modell som anvands i rokavvanjning ar <<5 A:s>> (pa engelska ask, advice, asses, assist and arrange). Modellen har tagits fram av WHO for att kunna anvandas av halso- och sjukvardspersonal (34). De <<5 A:s>> star for att man fragar om patientens rokvanor, dokumentering, radgivning i rokstopp, forbereda och stodja patienten i rokavvanjningen, erbjuda specialisthjalp och andra stod och om mojligt arrangera uppfoljande samtal. Den svenska motsvarigheten ar de <<5 F:n>>, det vill saga Fraga, Forsta, Forbered, Fokusera och Fdlj upp (23). Med utbildning avsags bade legitimerande grundutbildning och fortbildningar.

Metod

Design

Studien har genomforts som en forskningsdversikt.

Urval

Utifran syftet valdes tretton vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterier var att de skulle vara pa engelska, publicerade mellan aren 2000-2012, genomgatt peer-review och ha tydlig metodbeskrivning. Enbart artiklar skrivna pa engelska inkluderades eftersom forskning pa internationell niva skulle analyseras.

Datainsamlingsmetod

Informationssdkningama genomfordes pa Karolinska Institutets bibliotek under september manad ar 2012. Sokningarna gjordes i CINAHL, Pubmed och Medline. Sokord var <<nurses education>>, <<nurses training>>, <<smoking cessation>>, <<tobacco>> och <<intervention>>. Boolesk sdkteknik anvandes vilken bygger pa boolesk algebra. Boolesk algebra ar ett omrade inom matematiken som omfattar metoder for manipulering av logiska variabler och uttryck. Vanliga uttryck ar AND, OR och NOT. Dessa anvands inom den digitala varlden for att forklara samband mellan sokord som exempelvis <<nurses>> AND <<education (10). Artiklarnas vetenskapliga varde rankades med granskningsmallar for kvantitativa och kvalitativa studier (36). Parametrama for blindning togs bort da dessa inte var relevanta. Artiklama poangsattes efter de kriterier de uppfyllde enligt tabellema och poangen omvandlades till procent. En kvantitativ studie kunde fa maximalt 20 poang och en kvalitativ 16 poang. Gransen for att en studie skulle fa lag niva drogs vid 10 poang, medelhog vid 16 poang och hog uppat. Efter rankning hamnade fem artiklar i kategorin hbg niva och atta av medelhog.

Dataanalys

Dataanalysen har gjorts med inspiration och stod av omvardnadens metabegrepp manniska, miljb, halsa och omvardnadens atgarder och handlingar (9) for att skapa distinktion mellan omradet omvardnad och omradet folkhalsa, samt med stod av modifierad deduktiv innehallsanalys enligt Malterud (19). Insamlade data lastes igenom med fokus pa metod-, resultat- och diskussionsdelarna. En analysmatris med underlag for metabegreppen konstruerades egenhandigt. Matrisen fick tre kolumner for vatje syftebegrepp som var utbildning, stod och omvardnadsinterventioner. Fem kolumner lades till for artikelnummer, meningsenheter inom utbildning, kategorier inom stod, teman inom stod och meningsenheter inom omvardnadsinterventioner. Studiemas metod, resultat- och diskussionsdelar granskades systematise. Innehallet analyserades deduktivt dar de delar i dem som ansags stamma in pa metabegreppen och syftebegreppen <<utbildning>> och <<omvardnadsinterventioner>> stroks under med olika farger. Delama fordes in i analysmatrisen for varje metabegrepp och under syftebegreppen utbildning och omvardnadsinterventioner dar de blev meningsenheter. Meningsenhetema inom utbildning analyserades till nya meningsenheter inom syftebegreppet stod. I nasta steg agde en induktiv analys for syftebegreppet stod rum. Meningsenhetema bildades till kategorier och dessa blev overgripande teman som utbildning tillfor for att ge sjukskoterskan erforderliga formagor (Tabell I).

Etiska aspekter

Studien genomfordes i enlighet med Vetenskapsradets regler och riktlinjer for god forskningssed fran ar 2011 (32). Eftersom artiklama ar skrivna pa frammande sprak farms risk for misstolkningar vilket tagits i beaktande.

Resultat

Utbildning som stod till att kanna till sin egen roll och manniskosyn

Motivation och forberedelse

I tre av studierna (11, 15, 30) framkom hur utbildningen forandrade sjukskoterskornas motivation och installning till omvardnadsinterventioner i rokavvanjning. Utbildningen i studien som gjordes av Barta och Stacy (3) hade Banduras teori om sjalvfortroende som referensram. Syftet var att testa om forbattrat sjalvfortroende hos sjukskoterskorna paverkade deras omvardnadsinterventioner i rokavvanjning. Efter utbildningen utforde de mer avancerad och omsesidig radgivning, men behovde tid att bva upp formagan.

Att se till patienten

I studien av Borrelli et al. (5) fick sjukskoterskorna lara sig att ta reda pa patientens egna forestallningar kring rotating och overtyga denne att sluta. Men en viktig del i utbildningen var att sjukskoterskorna aven blev instruerade i att gora hembesok och ringa upp patienterna for samtal och utvardering. Flera patienter slutade eller forsokte sluta roka. Liknande inslag forekom i andra studier (6, 11) dar utbildningama syftade till att forbattra sjukskoterskornas samtals- och motivationstekniker. I en av dem (6) blev de mer optimistiska till patienternas egen motivation att sluta roka. En liknande forandring beskrivs av Barta och Stacy (3), da dessa blev mer involverade an tidigare i patienternas rokavvanjning.

Utbildning som stod till att skapa hjalpande relationer

Att stodja och motivera patienten

I fyra av studierna framkom att utbildning medforde att sjukskoterskorna samtalade mer med patienterna kring rokning och rokstopp (5, 6, 7,15). Borrelli, Lee och Novak (6) redovisade att sjukskoterskornas tid till radgivning med patienterna okade fran <5 minuter till mellan 10 och 30 minuter efter utbildningen. I studien av Lally et al. (15) kande sjukskoterskorna att de lattare kunde fora samtal med patienterna efter utbildningen i motivationsteknik och i Bryants studie (7) dar utbildningen i rokavvanjning utformats enligt omvardnadsprocessen, att de kunde stodja patienterna battre under rokavvanjningen.

Skapa goda relationer till patienten

I tre studier (7, 15, 20) hade sjukskoterskorna fatt lara sig vikten av att informera patienten var denne kunde hitta annan hjalp och stod i rokavvanjningen. I tva (15, 20) av dem fick sjukskoterskorna instruktioner om specialisthjalp och olika former av stod och resurser. I Bryants (7) studie fick de dela ut telefonnummer om patienterna kande att de behovde komma i kontakt med varden och i en den av Borrelli et al. (5) genomforde de uppfoljande hembesok och telefonsamtal.

Utbildning som stod till att uppmuntra till egenvard

Motivera och inge sjalvfortroende

Matten et al. (20) gjorde en studie dar sjukskoterskorna larde sig modellen <<5A:s>>, for att kunna stodja patienter i att sluta roka. Efterat uppgav de battre fardigheter och gav radgivning i stbrre omfattning an tidigare. Modellen ingick aven i Barta och Stacys (3) studie dar sjukskoterskorna boijade utfora fler olika former av omvardnadsinterventioner i rokavvanjning, istallet for att enbart fraga om rbkvanor. Modellen ingick dock inte i studien av Borrelli et al. (5). Tyngdpunkten lades pa motiverande strategier och mentalt stod at patienterna. Men forskarlaget menade att det var de uppfoljande besbken och telefonkontakten med patienterna som astadkom det goda resultatet. I den uppfoljande studien av Borrelli, Lee och Novak (6), undersbktes alla sjukskbterskor som deltagit i den tidigare (5). Kontrollgruppen hade enbart utbildats i <<5 A:s>>, men inte utfort lika manga hembesok. Men i det stora hela visade sjukskoterskorna en stbrre vilja att samtala om rokstopp med patienter oavsett deras halsostatus och motivation att sluta.

Planering, malsattning och uppfoljning

I Bryants (7) studie ingick planering som en del i utbildningen for rokavvanjning. Sjukskoterskorna uppgav att de kande att de kunde ge battre stod efter genomford utbildning. Borrellis et al. (5) fick de lara sig att satta upp mal tillsammans med patienten infor rokavvanjningen och genomfora uppfoljande hembesok och telefonsamtal. Som redan namnts hade de flera goda resultat. Modellen <<5 A:s>> som utgdr riktlinjer for planering av en patients rokavvanjningsprocess ingick i deras utbildning och aven i tre andra studierna (3, 6, 11).

Utbildning som stod till formaga och sjalvkansla att utfora omvardnad

Kunskaper och sjalvfortroende i omvardnadsinterventioner Att kunskap och sjalvfortroende har ett samband visade flera studier (6, 11, 14, 25). Kelley, Heath och Crowell (14) utvarderade en sex timmar lang utbildning i rokavvanjning. Forutom den teorietiska utbildningen fick studenterna aven ova sig i rokavvanjning genom rollspel. Detta resulterade i battre sjalvfortroende och okade kunskaper i radgivning hos deltagarna. Preechawong, Vathesathogkit och Suwanratsamee (25) undersokte vilken inverkan utbildning i rokavvanjning hade pa sjukskdterskomas sjalvfortroende. Tydlig forbattring kunde urskiljas efter sex manader, da sjukskdterskoma bdrjade rapportera hogre nivaer av sjalvfortroende. Det forklarades med att de behovde tid att utveckla sina fardigheter och formagor.

Teori och praktik i omvardnadsinterventioner

Att bra teorietisk och praktisk utbildning bidrar till sjalvfortroende att utfora omvardnadsinterventioner i rokavvanjning redovisades i fyra studier (14, 18, 20, 25). Lenz (18) hade till syfte att avgdra huruvida sjukskdterskestudenter fick tillrackligt med undervisning i rokrelaterade sjukdomar. Resultatet visade att studenterna vid de sjukskdterskeutbildningar som hade bra teori och praktik uppvisade hogre nivaer av kunskap och sjalvfortroende. I tva studier fick deltagarna ta del av teori och praktik i form av rollspel (14 och 20).

Avsaknad av teori och praktik i omvardnadsinterventioner

En studie (29) som utfordes i Asien jamforde innehallet av tobaksundervisning vid sjukskdterskeprogram i Kina, Korea, Japan och Filippinema. Det overgripande resultatet visade att rokningens halsorisker togs upp i storre utstrackning an omvardnadsinterventioner for rokavvanjning. Endast 11 procent av sjukskdterskestudenterna hade tillfallen for klinisk traning med handledare och patienter. Price et al. (26) undersokte blivande psykiatrisjukskdterskors utbildning i rokavvanjning och fann att utbildningarna inneholl flera brister rdrande tobak och rokavvanjning. Detta framst inom det kliniska omradet och att detta kunde begransa studenternas mojligheter att utveckla kliniska fardigheter och sjalvfortroende. Den utbildning som gavs var till storre delen teoretisk och fick litet tidsutrymme.

Metoddiskussion

Datainsamling

En styrka med rankningen av originalarbetenas vetenskapliga varde (35) var att de skedde med matris och granskningsmallar framtagna for evidensbaserad kunskap. Dessa var anpassade efter om en studie med kvantitativ eller kvalitativ ansats granskades. Vidare tog granskningsmallama i beaktade om studierna hade randomiserats, gjorts av flera forskare med spridning till olika forskningscentra, tydlig metodbeskrivning och etiska aspekter. Inget av originalarbetena fick lag validitet. Ytterligare en styrka var att endast studier publicerade i internationella tidskrifter anvandes. Detta for att endast internationell forskning skulle analyseras, eftersom forskningen inom omradet varit mer omfattande pa denna niva an den svenska.

Dataanalys

En svaghet i dataanalysen kan vara den starka fokuseringen pa begreppet stod, vilket dock var ett centralt begrepp i syftet. Anvandandet av omvardnadens metabegrepp (9) utgjorde en styrka i analysen. Detta for att undvika att studien skulle bli av folkhalsovetenskaplig karaktar utan lyfta fram omvardnaden. Samtidigt kan anvandandet av metabegreppen ha bidragit till en ytlighet i resultatet i forhallande till syftet, eftersom begreppen kan ses som pragmatiska. Delar av den kritik som genom aren riktats mot metabegreppen har berdrt detta. En av kritikerna, Morse (9) ansag Fawcetts modell opassande och restriktiv. Cody (9) menade att metaparadigm som ar grundat pa begrepp fran andra discipliner inte gar att anvanda. Men Kim (9) stodde anvandandet av metaparadigm. Detta for att definiera omvardnad som disciplin, dar metaparadigm ar riktmfirket for forskning och utveckling. Hon betonade att metaparadigm underlattar for disciplinens beskrivning och offentligoring. Analysen av data var rigoros och genomfordes systematisk och noggrant i en utifran syftet framtagen analysmatris. Detta underlattade hanteringen av forskningsdata och att fokus sattes pa de for syftet vasentligaste delarna.

Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen genomfordes utifran omvardnadens metabegrepp manniska, miljo halsa och omvardnadens atgarder och handlingar (9) samt analysfynden.

Manniska

Fawcett (9) anser att patienten ar deltagare i vardandet snarare an mottagare och menar att manniskan ingar i ett socialt sammanhang. Detta stodjer analysfyndet motivation och forberedelse dar sjukskoterskorna fick en annan syn pa yrkesrollen. Sjukskoterskan ar deltagare i ett socialt sammanhang istallet for givare. Detta stodjer aven analysfyndet att se till patienten dar sjukskoterskorna fick en annan syn pa de patienter som de skulle stodja i rokawanjningen. Detta kan ha berott pa att sjukskoterskorna borjade se patienterna som deltagare i vardandet. Hinnerson och Wijk (13) fann att nyutexaminerade sjukskoterskor inom barn och ungdomssjukvarden fick nya insikter i sin roll efter en introduktionsutbildning. De blev varse vikten av att forsta de enskilda familjemas behov och ansvaret att hjalpa andra manniskor till halsa. De fick kunskaper som gjorde det mojligt for dem att reflektera.

Vidare menar Fawcett (9) att patienten identifierar sig med grupper av manniskor av betydelse for denne vilket kan forklara bada analysfynden motivation och forberedelse och att se till patienten. En viktig grapp ar de facto sjukskoterskoma, som finns for att uppfylla patientens omvardnadsbehov. Martinsen (1) anser i stil med Fawcett att manniskan inte kan slitas ur sitt sociala sammanhang. En sjukskdterska ingar som tidigare namnt i en slags social gemenskap och utbildning kan tydliggora vilken roll han eller hon spelar och vilka de manniskor hon vardar ar. Detta kan ytterligare forklara de bada analysfynden och hur utbildningen kan sagas ha givit sjukskoterskoma en annan syn pa sin egen roll i denna sociala gemenskap. I en studie av Young, Stuenkel och Bawel-Brinkley (37) fick nyutexaminerade sjukskoterskestudenter genomga ett introduktionsprogram pa sjukhuset for att lara kanna sin nya roll som legitimerad sjukskoterska. Detta underlattade deras fortsatta arbete inom varden.

Miljo

Miljo ar omvardnadens fysiska omgivning som kan vara alltifran privata hem till sjukhus och ovriga samhallet (9). Detta forklarar analysfynden att stodja och motivera patienten och skapa goda relationer till patienten dar sjukskoterskoma larde sig att motivera patienten till rokstopp men aven hur denne kan fa stod fran samhallet. Ray (8) menar att miljobegreppet aven bestar av ett byrakratisk komplex som paverkar omvardnaden, vilket kan ge ytterligare forklaring at analysfyndet skapa goda relationer at patienten. Utbildningen kan sagas ha skankt sjukskoterskoma kunskaper i hur patienten kan ledas genom vardandets miljo. Analysfynden kan vidareforklaras med en studie av Olsson et al. (23) som redogjorde att varden bestar av en inre (inpatient) och en yttre (outpatient) del. Vilket aven kan aterfinnas hos Fawcett (9) dar den fysiska omgivningen bestaende av alltifran hem till sjukhus kan sagas vara den inre delen och ovriga samhallet den yttre. Analysfynden inom temat utbildning som stod i att skapa hjdlpande relationer kan utifran detta ses som att sjukskoterskan genomfor atgarder i den inre miljon dar hon och patienten har en relation, men att hon ocksa skapar en relation till den yttre som kan hjalpa patienten i rokawanjningen. Detta forklarande monster kan aven urskiljas i analysfynden att stodja och motivera patienten och skapa goda relationer till patienten. Inom den inre miljon kan sjukskoterskans formaga att kunna motivera patienten till rokstopp vara avgorande, medan det inom den yttre ar den relationsskapande. Olsson et al. (23) menar att inom den inre varden kan sjukskoterskan se omvardnadsbehov hos patienten som endast kan fas utanfor sjukhuset. Patienten kanske inte haller med och da maste sjukskoterskan motivera patienten att ta emot hjalpen. Om patienten samtycker till fortsatt stod utanfor sjukhuset, blir sjukskbterskans formaga att skapa yttre relationer avgorande.

Halsa

Halsa handlar enligt Fawcett (9) om levnadsforloppet som inte ar ett statiskt tillstand utan skiftande. I detta dynamiska forlopp av sjukdom och valbefinnande ager omvardnaden rum. King (31) anser att halsa ar ett dynamiskt tillstand i livscykeln och att sjukdom ingriper i forloppet. Detta kan forklara analysfyndet motivera och inge sjalvfortroende som att sjukskoterskan stiger in mitt i patientens livsforlopp for att uppmuntra till egenvard. Patienten behover inte vara sjuk, utan i behov av annan hjalp som till exempel att sluta roka. Sjukskoterskan kan sagas ingripa for att motivera patienten till halsosammare leverne. Fawcetts (9) definition av halsa som dynamiskt levnadsforlopp kan forklara analysfyndet planering, malsattning och uppfoljning. Eftersom patientens tillstand forandras behover sjukskoterskan skapa en plan och satta upp mal for rokawanjningen och darefter genom motivation och uppmuntran leda denne genom processen. Detta stods av Leach (17) som belyser vikten av att veta hur en behandlingsplan for en patient laggs upp. En klar och systematisk planering kan skapa ett jamnare tillvagagangssatt i varden och pa ett snabbare och effektivare satt forbattra patientens halsa. Leach (17) anser aven att malsattning alltfor ofta inte sker, vilket kan bero pa tidsbrist men aven i kunskap och medvetenhet.

Omvardnadens atgarder och handlingar

Omvardnad ar de handlingar som sjukskoterskan utfor at andra manniskor och de mal eller resultat som uppstar till foljd av dessa (9). Men analysfynden visade att sjukskoterskan behover bade formaga i att utfora handlingama och tilltro till sig sjalv i att hon klarar det. Teoretisk och praktisk utbildning i omvardnadsinterventioner for rokavvanjning eller avsaknaden eller brister paverkade sjukskbterskomas atgarder och handlingar. Ofta resulterade utbildning i rokavvanjning att sjukskoterskoma fick battre sjalvfortroende, som ledde till att de bbrjade utfora omvardnadsatgarder. I studien av Flinnerson och Wijk (13) uppgav sjukskoterskoma att introduktionsprogrammet hade utvecklat deras trygghet, sjalvstandighet och sakerhet i omvardnaden. Samma monster kunde urskiljas i en undersokning av Wiley, Morrow och Irwin (35) da utbvare inom sjukvarden fick utbildning i motiverande samtalsteknik. Undersokningens visade att deltagarna var mer angelagna att samtala med patienterna da de kande sig mer formogna till att gora detta.

Slutsats

Utbildningens stod till sjukskoterskan vid rokavvanjning, ar att hon far kannedom om yrkesrollen i form av motivation och forberedelse. Sjukskoterskan far ocksa en annan uppfattning om de patienter som behover henne. Vidare ger utbildningen stod till sjukskoterskan sa att hon kan motivera och tillsammans med patienten planera vagen till ett rbkffiare liv, samt hur relationer som kan vara till hjalp for patienten kan skapas. Utbildningen ger ocksa stod at sjukskoterskan i form av bade teori och praktik sa att hon far formaga och sjalvkansla i att utfora omvardnadsinterventioner i rokavvanjning.

Tack

Forfattaren vill tacka Margareta Meyer vid Roda Korsets Hogskola i Stockholm for handledning av den C uppsats som ligger till grund for denna studie.

Godkjent for publisering 29.10.2013.

Marie Lindholm RN, BSc (1), Barbro Mendel RN, RNT, PhD (2).

(1) Jakobsbergs Sjukhus, Birgittavagen 4, 177 31 Jarfalla.

(2) Rods Korsets Hbgskola, Teknikringen 1, 114 28 Stockholm.

Korrespondens till: Marie Lindholm, email: marielindholm@hotmail.com, mobil: + 46 (0)762696267

Referenser

* Artiklar som ingar i resultatet

(1.) Alvsvag, H. (2010). Kari Martinsen: Philosophy of caring. In M. R. Alligood & A. Marriner-Tomey (Eds.), Nursing theorists: And their work (7th ed., pp. 165-189). Maryland Heights: Mosby.

(2.) Berkelmans, A., Burton, D., Page, K., & Worrall-Carter, L. (2011). Registered Nurses' smoking behaviours and their attitudes to personal cessation. Journal of Advanced Nursing, 67(7), 1580-1590.

(3.) *Barta, S. & Stacy, R. (2005). The effects of a theory-based training program on nurses' self-efficacy and behavior for smoking cessation counseling. Journal of Continuing Education in Nursing, 36(3), 117-123.

(4.) Beletsioti-Stika, R, & Scriven, A. (2006). Smoking among Greek nurses and their readiness to quit. International Nursing Review, 53(2), 150-156.

(5.) *Borrelli, B., Novak, S., Hecht, J., Emmons, K., Papandonatos, G. & Abrams, D. (2005). Home health care nurses as a new channel for smoking cessation treatment: outcomes from project CARES (Community-nurse assisted research and education on smoking). Preventive Medicine, 41(5-6), 815-821.

(6.) *Borrelli, B., Lee, C., & Novak, S. (2008). Is provider training effective? Changes in attitudes towards smoking cessation counseling and counseling behaviors of home health care nurses. Preventive Medicine, 46(4), 358-363.

(7.) *Bryant, S. (2008). Smoking cessation strategies by nurses in an acute care setting. Journal for Nurses in Staff Development, 24(1), 31-35.

(8.) Coffman, S. (2010). Marilyn Anne Ray: Theory of bureaucratic caring. In M. R. Alligood & A. Marriner-Tomey (Eds.), Nursing theorists: And their work (7th ed., pp. 113-136). Maryland Heights: Mosby.

(9.) Fawcett, J. (2005). Contemporary nursing knowledge: analysis and evaluation of nursing models and theories. (2nd ed.) Philadelphia: F.A. Davis.

(10.) Ferdjallah, M. (2011). Introduction to digital systems: Modeling, synthesis and simulation using VHDL. (1st ed.) Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons.

(11.) *Gordon, J. S. & Mahabee-Gittens, E. (2011). Development of a web-based tobacco cessation educational program for pediatric nurses and respiratory therapists. Journal of Continuing Education in Nursing, 42(3), 136-144.

(12.) Hinnerson, K. & Wijk, H. (2008). The importance of a one-year trainee program for the development of clinical skills in paediatric nursing for graduate nurses. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies, 25(1), 41-44.

(13.) *Kelley, F., Heath, J., & Crowell, N. (2006). Using the Rx for Change tobacco curriculum in advanced practice nursing education. Critical Care Nursing Clinics of North America, 18(1), 131-138.

(14.) *Kerr, S., Whyte, R., Watson, H., Tolson, D., & McFadyen, A. K. (2011). A mixed-methods evaluation of the effectiveness of tailored smoking cessation training for healthcare practitioners who work with older people. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 5(3), 177-186.

(15.) Lally, R., Chalmers, K., Johnson, J., Kojima, M., Endo, E., Suzuki, S., Lai, Y, Yang, Y, Degner, L, Anderson, E. & Molassiotis, A. (2008). Smoking behavior and patient education practices of oncology nurses in six countries. European Journal of Oncology Nursing, 72(4), 372-379.

(16.) Leach, M. (2008). Planning: a necessary step in clinical care. Journal of Clinical Nursing, 77(13), 1728-1734.

(17.) *Lenz, B. (2009). Nursing students' response to tobacco cessation curricula in Minnesota baccalaureate nursing programs. Journal of Nursing Education, 45(10), 566-573.

(18.) Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

(19.) *Matten, P., Morrison, V, Rutledge, D., Chen, T., Chung, E. & Wong, S. (2011). Evaluation of tobacco cessation classes aimed at hospital staff nurses. Oncology Nursing Forum, 35(1), 67-73.

(20.) McKenna, H., Slater, P., McCance, T., Bunting, B., Spiers, A., & McElwee, G. (2001). Qualified nurses' smoking prevalence: their reasons for smoking and desire to quit. Journal of Advanced Nursing, 35(5), 769-775.

(21.) Merrill, R., Gagon, H., Harmon, T., & Milovic, I. (2010). The importance of tobacco cessation training for nurses in Serbia. Journal of Continuing Education in Nursing, 41(2), 89-96.

(22.) Olsson, M., Larsson, L. G., Flensner, G., & Back-Pettersson, S. (2012). The impact of concordant communication in outpatient care planning nurses' perspective. Journal of Nursing Management, 20(6), 748-757.

(23.) Preechawong, S. (2007). Thai nurses and tobacco cessation activities in clinical practice. Thai Journal of Nursing Research, 77(1), 62-72.

(24.) *Preechawong, S., Vathesathogkit, K. & Suwanratsamee, S. (2011). Effects of tobacco cessation counseling training on thai professional nurses' self-efficacy and cessation counseling practices. Pacific Rim International Journal of Nursing Research, 75(1), 3-12.

(25.) Trice, J., Jordan, T., Jeffrey, J., Stanley, M., & Price, J. (2008). Tobacco intervention training in graduate psychiatric nursing education programs. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 14(2), 117-124.

(26.) Radsma, J. & Bottorff, J. (2009). Counteracting ambivalence: nurses who smoke and their health promotion role with patients who smoke. Research in Nursing & Health, 32(4), 443-452.

(27.) Rowe, K. & Clark, J. (2000). Why nurses smoke: a review of the literature. International Journal of Nursing Studies, 37(2), 173-181.

(28.) *Sarna, L., Danao, L., Chan, S., Shin, S., Baldago, L., Endo, E., & Wewers, M. (2006). Tobacco control curricula content in baccalaureate nursing programs in four Asian nations. Nursing Outlook, 54(6), 334-344.

(29.) *Sheffer, C., Barone, C., & Anders, M. (2011). Training nurses in the treatment of tobacco use and dependence: pre- and post-training results. Journal of Advanced Nursing, 67(1), 176-183.

(30.) Sieloff, C. L. & Messmer, P. R. (2010). Imogene M. King: Conceptual system and middle range theory of goal attainment, 286. In M. R. Alligood & A. Marriner-Tomey (Eds.), Nursing theorists: And their work (7th ed., pp. 165-189). Maryland Heights: Mosby.

(31.) Svavarsdottir, M. & Hallgrimsdottir, G. (2008). Participation of Icelandic nurses in smoking cessation counselling. Journal of Clinical Nursing, 77(10), 1335-1341.

(32.) Vetenskapsradet. (2011). God forskningssed (1:2011). Hamtad 29 augusti, 2012 fran Vetenskapsradet, http://www.codex.vr.se

(33.) World Health Organization. (2001). Evidence based recommendations on the treatment of tobacco dependence. Copenhagen: WHO.

(34.) Wiley, E. J., Morrow, D. & Irwin, J. D. (2011). The impact of a one-day applied training in motivational interviewing on health practitioners' perceived competence, autonomy, efficiacy and attitudes to facilitate behavior change: a pilot study. Community Medicine & Health Education, (1).

(35.) Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvardnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

(36.) Young, M., Stuenkel, D., & Bawel-Brinkley, K. (2008). Strategies for easing the role transformation of graduate nurses. Journal for Nurses in Staff Development, 24(3), 105-112.

Marie Lindholm, RN, BSc, Barbro Mendel, RN, R NT, PhD
Tabell I. Analysfynden med tillhorande teman och kategorier.

Kategori                           Tema

--Motivation och forberedelse      Utbildning som stod till att
--Att se till patienten            kanna till sin egen roll och
                                   manniskosyn

--Att stodja och motivera          Utbildning sbm stod till att
  patienten                        skapa hjalpande relationer
--Skapa goda relationer till
  patienten

--Motivera och inge sjalvfor-      Utbildning som stod till att
  troende                          nppmnntra till egenvard
--Planering, malsattning och
  uppfoljning

--Kunskaper och sjalvfortro-       Utbildning som stod till
  ende i omvardnadsinterven-       fbrmaga och sjalvkansla att
  tioner                           utfora omvardnad
--Teori och praktik I
  omvard-nadsinten-entioner
--Avsaknad av teori och praktik
  i omvardnadsinterventioner

Tabell II. Fdrklarande metabegrepp for omvardnad sammanforda
kategorier och teman fran analysen.

Metabegrepp    Kategori                 Tema

Manniska       Motivation och           Utbildning som st5d
               forberedelse             till att kanna till sin
                                        egen roll och
               Att se till patienten    manniskosyn

Miljo          Att stodja och           Utbildnings som stod
               motivera patienten       till att skapa hjalpande
                                        relationer
               Skapa goda relationer
               till patienten

Halsa          Motivera och inge        Utbildning som stod
               sjalvfbrtroende          till att uppmuntra till
                                        egenvard
               Planering, malsattning
               och uppfoljning

Omvardnadens   Kunskaper och sjalv-     Utbildning som stod
atgarder och   fbrtroende i omvard-     till formaga och sjalv-
handlingar     nadsinterventioner       kansla att utfora
                                        omvardnad
               Avsaknad av teori och
               praktik i omvardnads-
               interventioner

               Teori och praktik i
               omvardnadsinter-
               ventioner
COPYRIGHT 2014 Northern Nurses Federation
No portion of this article can be reproduced without the express written permission from the copyright holder.
Copyright 2014 Gale, Cengage Learning. All rights reserved.

 
Article Details
Printer friendly Cite/link Email Feedback
Title Annotation:Nursing Science/Sykepleievitenskap/Omvardnadsforskning
Author:Lindholm, Marie; Mendel, Barbro
Publication:Nordic Journal of Nursing Research
Article Type:Report
Date:Jun 22, 2014
Words:4554
Previous Article:Palliative care for elderly with chronic heart failure--a systematic literature review/Palliativ indsats til oldre med kronisk hjertesvigt--en...
Next Article:Advanced nursing intervention for families of children and adolescents with asthma: the fathers perspective.
Topics:

Terms of use | Privacy policy | Copyright © 2018 Farlex, Inc. | Feedback | For webmasters